söndag 4 augusti 2013

Man skänkes

Seriöst, kolla ståndet! Alltså jag skrattar så jag kissar på mig... Och killen som står i det, jag dör så rolig! :) Goa kollegor är det inte ont om i alla fall!

Annars bjöd jobbet på...orm. Det började i hotellentrén där en huggorm slingrade över vägen en meter framför mina fötter. Jag ville skrika men fick typ ur mig: "Nämen se där, vilken söt orm!", känslan var mer: SPRING FÖR LIVET! Söt orm? Aldrig! Hela jag blev som förstelnad och jag rös i en halvtimme efteråt! Påväg ner till entrén för att sluta för dagen var jag (max!) EN CENTIMETER från att trampa på en snok! Alltså jag blev ju garanterat räddast men av mitt gapande lär ormen hunnit till Kina på under minuten. Alltså när blev jag rädd för ormar? Jag har aldrig tyckt att de varit söta men jag har ju liksom aldrig varit så himla rädd heller. Får kalla kårar bara jag skriver detta nu, FY!

Sedan kommer man hem till ett hem i kaos... Samma visa varje gång liksom. Det verkar som att han tror att allt tar hand om sig självt när det är semester. Att ledighet bara innebär lattjo lajbans. Skulle han ligga på blocket nu skulle det vara under kategorin "skänkes"...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar