onsdag 10 februari 2010

Min depression:

Kroppen gör rätt, fast fel


Våra kroppar är gjorda för att fungera på stenåldern. Då var det livsviktigt att man reagerade direkt vid en fara. Om ett hotfullt djur närmade sig, slogs kroppens alarmsystem på. Uppmärksamheten skärptes, musklerna spändes och aptiten försvann. Det var bra om man skulle kämpa, jaga eller fly. När faran sedan var över, slappnade man av och vilade.

Men idag är "hoten" annorlunda. Det kan tex vara krävande uppgisfter som ska göras på alldeles för kort tid, dag efter dag. Kroppens alarmsystem går dåigång precis som på stenåldern. Men vi kan förstås inte slåss mot försenade bussar, jaga pappershögar eller fly från trista möten. Dessutom hinner vi oftast inte hämta oss från ena "faran" förrän nästan är över oss.
Kroppen kan därför vara i högsta beredskap alldeles för länge. Det är den inte gjord för och efter en tid blir det fel i alarmsystemet.

I hjärnan finns ett kemiskt ämne som kallas signalsubstanser. De viktigaste serotonin, noradrenalin och dopamin. De sköter kontakten mellan nervcellerna, så att de kan skicka budskap till varandra.
När man är deprimerad är signalämnena i obalans.

Centrum i kroppens alarmsystem heter amygdala. Det är ett litet nystan av hjärnceller som sitter djupt in i hjärnan. Närdu blirmycket rädd eller orolig börjar amygdala att arbeta. Och då kommer mer kortisol ut i blodet. (Kortisol är den ihållande stressens hormon. Det ser bla till att du får mer socker i blodet, så att du orkar vara aktiv längre.)
I vanliga fall har du mest kortisol i blodet på morgonen. Sedan minskar det undan förundan och är lägst sent på eftermiddagen.
I hjärnan finns en sorts små "termostater" som känner av hur mycket kortisol du har i kroppen och ser till att nivån är lagom. Om du plötsligt blir stressad av något obehagligt ökar kortisolet en stund. Sedan sjunker det igen.
Men om du utsätts för alltför mycket stress eller är deprimerad under en lång tid, ger de små termostaterna i hjärnan upp. De slutar att justera kortisolet-och så fortsätter det att vara för högt dygnet runt!

Jag hatar när saker bara "är". Det finns ju en logisk förklaring till det här, det tackar jag för!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar