söndag 8 maj 2011

Fick en kommentar jag kände att jag ville svara på:

Anonym har lämnat en ny kommentar till ditt inlägg "Knäpp.":

Jag förstår mig inte på dig!
Har sett gamla bilder på dig på Facebook och du hade verkligen en DRÖM kropp då, fina former och allt, inte för smal och inte för rund, precis lagom!

Varför skaffade du barn så himla tidigt? Du är ju överstressad verkligen och du pluggar på Universitet också (Vilket är ganska krävande när man läser lärarprogrammet). Om du hade pluggat tidigare och väntat med och skaffa barn tills du var färdig så skulle du ju kunna njuta av mamma tiden istället! Hur tänker du, varför ha så brottom?!

//Sanna


Tar det med kroppen som en komplimang, tack! Efter två graviditeter och med ont om tid (som sagt) har den inte riktigt samma form nu nej :) Men som jag också sagt tusen gånger innan så är grabbarna sååå värda alla mina ärr och skavanker!

Resten håller jag inte med om. Jag var 23, skulle fylla 24 år, det året Ellioth föddes. Det är väl inte "himla tidigt"? Tvärtom. Jag skulle tippa på att det är medelåldern för första barnet?! När jag valde att skaffa barn kände jag att det var nästa steg i livet och jag hade längtat efter barn länge. Jag var liksom klar med allt annat, ja, förutom universitetsstudier då men då hade jag inte en aning om vad jag ville bli och då är det väldigt dumt att börja studera. Jag hade rest, cirka två gånger om året sedan jag var ett halvår (med mamma och pappa). Besökt bland annat Thailand, Västindien, Afrika och en massa länder i Europa. Jag hade backpackat i 2,5 månad i Thailand, med kompisar. Varit au pair på Mallorca och i Italien. Arbetat på restaurang (Mc Donalds), i leksaksaffär och när jag blev gravid arbetade jag som telefonförsäljare och tjänade grymt bra med pengar. Jag hade skitbra grundlön och sålde på bra vilket innebar grym provision, och vidare grym mammapenning...
Mellan barnen arbetade jag på kundservice för ett postorderföretag, vilket var jätteroligt. Dock hade jag bara en visstidsanställning och behövdes inte när tiden gick ut, jättetråkigt. Jag arbetade också på Lidl. Efter Eltons intåg i vårt liv kom jag äntligen till insikt med vad jag vill göra i framtiden och sökte in till Lärarprogrammet och kom in.

Jag njuter av mammatiden för fulla muggar, varför skulle jag inte kunna göra? Tror du jag hade haft mindre att göra om jag var färdigutbildad lärare och satt på en heltidstjänst (48/h i veckan för lärare)?
Och visst, jag kunde varit mammaledig hela sommaren (vi har massor dagar kvar att ta ut) men när jag fick chansen på det här jobbet kunde jag inte motstå (och jag ångrar mig inte för fem öre). Vi kommer ha två veckor tillsammans i Turkiet och sedan kommer jag bara arbeta halvtid så jag kommer ha mycket tid med barnen i sommar i alla fall.

Nej, jag är grymt nöjd med det livet jag lever idag. Visst är det stressigt ibland (ganska ofta just nu) men jag tror du skulle kunna fråga vilken arbetande småbarnsförälder som helst och de skule ha det lika stressigt som mig!



Är i alla fall nyss hemkommen från ännu en dag på Kolmården. Det är så satans skoj och jag längtar redan tills jag ska jobba nästa gång :)
Nu ska jag mysa ner mig i soffan med min fina man. Det blir första gången på den här veckan :)
Natti!


1 kommentar:

  1. Håller helt med dej Sofia. Tiden räcker inte till vad man än gör. Jobbar 80%, men har fullt upp hela tiden hemma. Men det hör familjelivet till. Det är underbart. Bästa i livet.

    Sofie H.

    SvaraRadera