Igår, vilken dag sen. Jag gjorde som jag skrev, lade mig på sängen och grät och efter en stund somnade jag. Litteraturen jag borde tagit tag i förblev oläst och när jag vaknade och såg den kändes allt ännu sämre. Ville dra täcket över huvudet igen men det var dags att gå ut i regnet och hämta hem barnen. Drog på mig långkalsonger och sockor och frös ändå halvt ihjäl. När jag fick hem prinsarna kändes det ändå lite bättre och när M ringde och berättade att han var påväg hem började gråta igen, av både lycka och så ångesten att inte ha kommit igång med det jävla examensarbetet. När jag fortfarande pratade med M började ungarna tjata om att de var hungriga och när jag frågade vad de ville ha svarade de i kör: "Mc Donalds!". Eftersom det var jäkligt längesedan och när M sa att han bjuder oss klädde vi på oss och for dit. Jag snyftandes och ungarna superglada. Jag trodde aldrig i hela mitt liv att jag en gång skulle förespråka Burger King framför Mc D, men fasen vad smaklöst det sistnämnda är. Jag åt inte ens upp en halv Happy Meal!
När vi kom hem igen var pappsen redan hemma och vi blev alla tre så himla glada. Det blev puss- och kramkalas innan det var läggdags! Mange sövde barn, somnade där och jag låg på soffan och hade ångest. Jävla examensarbete! Jag överväger seriöst att ge upp!
Så nu har jag suttit med litteratur sedan 9 imorse. Ändrat syfte och frågeställningar ännu en gång men är denna gång inte ens nöjd själv! Överväger ännu mer att skita i det! Min motivation finns liksom inte alls!
Det jag egentligen skulle komma till var att dagen lite vände där vid 20-tiden igår när telefonen ringde och jag blev kallad på arbetsintervju nästa vecka! Håll tummarna för mig på måndag! (Med det vore det ju bra att kunna ta ut examen till sommaren också, fan!)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar