Ellioth & jag var på kalas hos Fanny nu ikväll och var inte hemma förrän vid 21. Två minuter efter att vi kommit innanför dörren såg det ut såhär <3 Kan inte minnas när han somnade på vårt bröst förut? Samtidigt känns det som igår... När blev han så stor? Och så klok? Han förstår så himla mycket och är den snällaste unge jag känner! "Åh vad du är fin mamma!" får jag höra nästan varje dag... Och som idag när vi åkte till kalaset: "Idag får jag ÄNTLIGEN träffa Rasmus mamma!" Jag svarade att Fanny inte bor med sin mamma och lillebror längre utan i sin lägenhet och att Rasmus nog inte är där. Då suckar han och säger: "Åh vad tråkigt... Jag älskar honom! Han är så snäll och leker med mig fast jag är liten och fast han är stor. Jag älskar Rasmus, det gör jag mamma!" Lilla, stora hjärtat <3
GOSH vad jag älskar mina små prinsar, lätt det bästa jag gjort! De skänker mig så mycket glädje att jag snart spricker<3
Nu sova!
G'natt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar