Igår var det tårar hela kvällen, jag mår så fruktansvärt dåligt över min kropp. Alla vänliga ord spelar ingen roll för det är min kropp, som jag inte trivs med men som jag måste leva med. Visst finns det många skavanker men det jag hatar mest är min mage. När man sedan tränar minst tre gånger i veckan, (sista tiden fem gånger i veckan) och har gjort det i 1,5 år, utan resultat så blir man ganska ledsen. Men visst, jag har tusen bristningar som innebär massor extra hud på magen men vafan liksom?! Jag pallar inte den där jävla degen längre! Den förstör!
Jag hatar till och med att gå på pass nuförtiden för det enda jag ser är den där jävla dallrande magen i spegeln. Trots pösiga linnen, tighta är ju inte att tänka på liksom!
Och resultat, det ser jag visst! På alla ställen förutom på den jävla magen som jag hatar så högt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar