Less

Jävla skit, det slår ta mig fan aldrig fel. Studiedag på dagis imorgon och vi har planerat Busfabriken hela veckan. Vad händer? Jo, Ellioth ligger mellan oss nu, gråtandes med världens hosta och en näsa som en kran. Det kommer ju inte bli något imorgon liksom. Fan. Varje gång vi är lediga, varje gång vi planerar något kul... Sjukdom. Nu när det varit så intensivt med plugg, jobb och dagis också. Så jävla less...

Och tandläkaren idag gick ju också piprätt åt skogen. Jag har kommit till en ändpunkt nu när jag känner att jag inte kommer ta mig längre... Jag klarade sprutsticket galant idag, men när de sprutade in en droppe bedövningsmedel, det gör ju så förbannat ont. Och den där droppen förstör ju för resten av bedövningsmedlet, det kommer aldrig gå liksom... Jag kommer aldrig fixa det där. Mina tänder får väl ruttna då? Jag kommer nog avbryta min behandling, skit också.

Och nej, jag är inte vaken såhär länge. Somnade på soffan vid 21 men flyttade in i sängen nu... Så godnatt!