Vaknade helt förstörd imorse igen. Tusen tankar och knappt någon sömn. Åkte ner på stan och fick mina fransar lagade och åkte sedan ner till gymmet. Efter en stund på crosstrainern fick jag världens ångest, som dödsångest. Tårarna rann ihop med svetten men ge upp fanns inte som alternativ utan jag körde på hårdare än någonsin förut. När jag var påväg ut till bilen fick jag ett meddelande med omtanke och då bröt jag ihop fullständigt. Tårarna sprutade och jag skakade helt okontrollerat. Jag lugnade ner mig efter en stund och kunde köra hemåt. Satt kvar i bilen på parkeringen hemma innan jag gick in och bestämde vilket foto jag vill ha på min kista... Operera bort min knöl, analysera den och ge mig ett besked, NU! Jag går sönder alltså...
Mina finaste killar hade beställt undies och ett hjärta (till mitt halsband) till mig i morsdagspresent ❤ Lite ljus i mitt mörker.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar