Trött. Sliten. Less. Det beskriver väl mitt mode just nu.
Mycket jobb, alldeles för mycket. Och då alldeles för lite av allt det andra. Imorgon ska jag banne mig, för första gången denna termin, gå hem i tid. Jag ska hämta MINA barn och bara suga in varenda sekund av dem. Vad är egentligen viktigt i livet förutom dem? Ingen kommer någonsin tacka mig för all min övertid, och ingen kommer heller någonsin kompensera mig för all förlorad tid med mina barn. Ska jag gå deras barndom förlorad för att jobbet krävde för mycket och jag hela tiden försökte förgäves? ALDRIG!
Barnen är bara små en gång och jag ska banne mig börja prioritera dem. Framför allt i livet!
❤️
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar