tisdag 31 augusti 2010

Allt är ångestladdat.

Såhär glad var mitt minsta godis när han packades in i bilen för att åka till morfar imorse. Jag var inte lika glad, inte alls... ÅNGEST. Hade redan skickat iväg storebror till dagis. Men det är väl så, man ska väl alltid ha ångest på något vis? Är det inte för man går i skolan och lämnar ungarna på dagis så är det väl för att man inte går i skolan?!

"Livet är inte dagarna som passerar, utan dagarna man minns!"

1 kommentar:

  1. Jag läser också till lärare, fast i Norrköping, är ensamstående och har lång tid att pendla. Tror jag känner mig lite "offmode" som du och inte så pepp för studierna .. skönt o veta att det finns fler !

    SvaraRadera