Jag fick ett så tragiskt besked idag. I måndags förlorade en fyraåring sin pappa. En fru förlorade sin man. En familj är i chock, en familj är i stor sorg...
För ett år sedan levde de sin dröm, precis som oss. De gjorde sitt livs resa, månader i Thailand med tid att rå om varandra. Där och då får de beskedet; CANCER. Elak cancer, som dessutom spridit sig... De får avbryta sin drömsemester för att åka hem och direkt påbörja en cancerbehandling. Jag hör sedan inte så mycket men uppfattar att behandlingen går bra... För ett par veckor sedan får vi beskedet att han är sämre i sin cancer och att de fått besked om att han inte kommer överleva. De kanske har ett par månader kvar tillsammans. I måndags dog han. 53 år gammal. Efterlämnar bland annat en dotter på fyra.
Jag blir livrädd för livet. Livrädd för den jävla cancern som hela tiden tar liv. Den tar pappor och mammor från barn. Den tar barn från mammor och pappor. Mitt hjärta går i bitar för dessa människor som lämnas kvar i så stor sorg. Och lämnar mig livrädd. 300 barn drabbas varje år av cancer. 60 av dem dör. Jag sitter på tre barn...LIVRÄDD!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar