lördag 8 oktober 2016

I det djupaste, mörkaste...

När kraven är för höga och all stress tar ut sin rätt. När man försöker kravla sig ur den där mörka, djupa graven men det finns inget att greppa tag i och man faller bara tillbaka... När man aldrig får beröm utan alltid bara får höra hur dålig man är... När man känner sig så värdelös att ingenting längre spelar någon roll... Där är jag.

Han den där är, och min bästa tjej, är de enda som alltid står där för mig. Håller om, pussar, torkar mina tårar och lyfter mig när jag inte orkar stå själv. Tack, jag älskar er ❤️

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar