Min drog

Han är som en drog, min fina lilla kille...

Jag låg på sängen en stund idag, medan mormor busade med Ellioth en trappa ner och han skrattade sådär härligt högt som bara barn kan...

Jag kom på mig själv med ett sånt där fånigt leende på läpparna

och jag blev alldeles varm i hjärtat.

Alla som själva har barn vet exakt vad jag pratar om!

Det finns ingen gräns för de känslor man hyser över sitt eget barn.

Om alla skulle få barn,

och få uppleva denna enorma lycka & kärlek,

tror jag att det bara skulle finnas hälften så mycket problem i världen!

Man får ju en helt annan syn på livet!

Jag är helt galet förälskad i denna helt perfekta kille<3