Känner mig så jäkla nere.
Omotiverad till allting.
All luft har gått ur mig,
jag orkar inte.
Varför kan inte allting bara vara lätt?
Eller varför kan man inte alltid få vara liten och obekymrad?
Jag orkar inte känna så jäkla mycket hela tiden,
jag vill inte vara rädd.
Nyss slog mig något jag aldrig tänkt på förut...
Usch!
(Klicka för större)
Man är alltid så jävla otacksam,
och ser aldrig till det man har,
utan ser till det man saknar eller kommer sakna...
Kolla bara på prinsen här ovan,
han är ju helt perfekt!
Han är allt jag någonsin önskat mig,
och kommer önska mig...
Han fullbordar mig!
<3
Kanske var jag inte så nere,
jag har ju allt jag någonsin önskat mig?
Men kärleken gör mig rädd att förlora...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar