Typiskt mig.

Usch, idag är en sån där dag då jag inte orkar ta mig an ett skit. För några sekunder så känner jag "Men för f*n människa, ryck upp dig!" för att senare acceptera läget och låta mig sitta där i pjamas och bara sucka och stöna. Man kanske måste få ha såna dagar också?
Bara släppa alla måsten!
Det är skitigt på golvet, ligger leksaker överallt, det finns tvätt som behöver tvättas, men jag orkar inte idag. Egentligen vill jag ta tag i allt det där, klä på mig kläder och sminka mig för att mina medmänniskor ska slippa bli skrämda av ett spöke och sedan kunna sjunka ner i soffan och känna att jag faktiskt gjort någon nytta. Det skulle ge mig ro i själen, men nej, idag skiter jag nog (!) i det!
Ett stort steg för mig isf, då jag måste ha ordning för att kunna komma till ro!
Och nu när jag suttit och skrivit det här, f*n, jag går och slänger på en tvätt...

Dumma mig, dumma mitt kontrollbehov. Jag hade behövt en sån där dag då jag inte gjorde ett skit. Men jag kan inte, jag vet inte hur man gör.
Jag känner mig så vilsen i mig själv!

Mina fina grabbar.

Mitt allt.

Dom bär mig just nu <3