Ond cirkel

Hujedamej... Jag har inte velat erkänna det för mig själv, men jag mår inget vidare. Inte bra alls faktiskt. Igårkväll bröt jag ihop och insåg att jag är inne i en stor svart cirkel. Allt är ångest liksom. Den första ångesten leder till den andra som leder till den 30:e. Det är nog därför jag varit så trött, hjärnan går på högvarv hela tiden och då är det ju så skönt att sova och slippa alla tankar.

Två heldtidsarbetande (ja, jag kallar mina heltidsstudier för arbete) föräldrar med två små killar gör vardagen jävligt kämpig. Tiden räcker inte till och det är där allt börjar. Jag orkar inte vara den där supermorsan längre liksom. Nej, jag kan inte skriva mer nu för tårarna bränner bakom ögonlocken och jag har precis sminkat på mig fejset. Jag har ringt vårdcentralen för att få en tid hos kuratorn men jag har inte tid (!) att svara den tiden de skulle ringa upp :( To be continued...