Alltså jag har blivit sämst på att blogga, jag vet det. Sorry! Men tiden finns liksom inte just nu...förrän nu, klockan 22 på kvällen och då går ögonen samtidigt i kors.
Jag vet egentligen inte vad jag gör för examensarbetet hinner jag liksom inte med. Det tar jag när jag får små stunder över. Jag står i telefonköer för att styra upp sprutor, pratar med människor som vill ha mig på intervju, går på intervju, avbokar tandläkartider och försöker boka nya, söker vetenskapliga artiklar, försöker få lite litteratur läst, tvättar, städar, försöker skriva lite metoddel, göder kids, lagar ögonfransar och nu ikväll har jag varit hos mor min och fått håret lite uppljusat. Idag fick inte träningen plats, det var synd. Eller egentligen var det kanske bra då jag varken hunnit äta frukost eller lunch. Eller det blev en proteinshake till lunch i väntan på bussen vid 15.30.
I alla fall knallade jag och grabbarna iväg till skogen i eftermiddag. Jag smugglade med mig en sax, väl gömd i fickan. Det blev liksom lite spännande när jag förklarade att vi skulle på jakt efter påskris och att jag ville ha färska kvistar samtidigt som jag berättade att man bara får ta kvistar som ligger på marken. Skulle vi mött polisen i skogen skulle han blivit arg och tagit mammas pengar, eller kanske satt mig i finkan. Så fort det kom en människa hojtade Ellioth: "Göm dig mamma, det kommer någon!", men det var han som bar riset :) Vi tog grenar från alla slags träd och buskar, och resultatet det ni ju ovan, superfint! Eller hrmmm, alltså vi hittade självklart kvistarna på marken. Det var säkert något rådjur som varit där och gnagt av dem precis eftersom bladen fortfarande var så gröna och fina ;-)
Med det där svamlet sätter jag punkt för idag. G'natt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar