Vadfan?

Vi bor granne med ett dagis...
Alltså mitt hjärta går sönder. I 45 min har det lilla barnet suttit där och gråtit efter pappa. Nu har hen sparkat av sig stövlarna så strumporna är alldeles leriga. Och ingen fröken verkar känna sig manad att lyfta upp henne och ge henne lite kärlek heller! De går fram mot henne men när hon sparkar med benen går de därifrån! Fy fan vad jag inte vill byta dagis till mina prinsar! :(