Nu är jag hemma och sitter här och ålar mig. Smärtan håller i sig så vi får se hur länge jag står ut. Barnmorskan trodde det var en muskelsträckning eller muskelbristning men jag börjar tvivla då smärtan flyttat sig till andra sidan nu...Och en muskel kan väl inte bara flytta sig?
Hon tog sig iaf en titt med ultraljud också och det var inget fel på bebis, livmoder eller moderkaka iaf vilket är huvudsaken! Jag sa ju "han" om bebisen hela tiden så hon frågade om vi visste att det var en han och svarade självklart ja! Då slängde hon kommentaren: "Ja, för han var en riktig hejjare på att visa snorren du...Titta här..."...Och jodå, där låg han och vresade på benen och fläkte ut hela härligheten! Allt är som vanligt där inne med andra ord :)
Diskuterade även min rädsla och stress inför förlossningen och hon skulle skicka en remiss upp till US så jag får träffa en förlossningsläkare och diskutera med honom...Känns faktiskt jätteskönt!
Sen ska jag ju på läkarbesök på torsdag för att se om han kan sjukskriva mig för jobben jagar mig som galningar...De ringer varje dag, flera gånger, och jag vågar inte svara längre :) Men min barnmorska tyckte inte att jag skulle börja jobba nu och sa att läkaren skulle sjukskriva mig, so we´ll see...
Efter vi hade diskuterat det här med igångsättning, och att det isf kanske blir en vecka eller två innan bf så slog det mig att det bara är 4-5 veckor kvar innan vi får träffa vår lilla prins. Fatta 5 veckor! Det är ju ingenting... Ett lyckorus spred sig genom kroppen! Man har liksom inte hunnit tänka så långt den här gången när man har Ellioth att fokusera på! Så i helgen ska vaggan byggas ihop och bäddas, bb-väskan packas...Ja, you name it!
Snart, snart, snart...(...kanske vi inte får sova om nätterna och så längre...haha, ett annat sätt att se på det hela:))!
Nej, nu ska jag knapra i mig lite mer Panodil!
Tjo!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar