Jag nu...
Jag finner inte ens ord att skriva. Jag känner mig alldeles tom. Ynklig.Alla pratar om lyckan att vara gravid, vilken lycka undrar jag?
Jag känner mig bara otroligt nere, otillräcklig, ivägen...
Det värker i mig, ända in i själen.
Jag känner bara för att lägga mig ner och ge upp.
Jag vill ha min bebis nu, först då kommer jag bli lycklig igen...
Jag vill ha min bebis nu, först då kommer jag bli lycklig igen...
Jag vill orka leka och busa med Ellioth, vara en bra mamma, inte ens som bara är irriterad och har ont...
Det här är inte jag, verkligen inte. Jag känner inte igen den jag är nu.
Jag längtar efter mig själv, jag längtar efter Elton, jag längtar efter att få vara en bra mamma och fru.
Jag längtar...
*kramar om*
SvaraRaderaDu är jättefin! Det var verkligen jätteläge sen jag träffade dig. Men av allt det jag läser på din blogg så tror jag du är en JÄTTEBRA mamma och fru!
Att vara gravid är ingen dans på rosor! Men snart kommer den dagen då Elton kommer till dig.
Du är den bästa mamman för Ellioth! Ingen mamma skulle vara lika bra mamma för han, som du!