Tuffa dagar igår och idag. Har känt mig ledsen och nere. Igår när jag sövde Elvis fick jag hjärtklappning, som någon ångest men med en känsla av att inte ha en aning om varför. Igår kände jag mig otäckt stressad, med ett tryck över bröstet, av att inte göra någonting alls... Jag har känt mig otillräcklig och oupskattad, liten... Vet inte om det är någon jäkla pms eller om det helt enkelt är livet som kommit ikapp mig? Har man pms om man inte har mens? Och ingen ägglossning? Det har varit mycket på jobbet sista tiden och det kommer bli förändringar i framtiden, är det kanske det? Det suger att må såhär är i alla fall en sak som är säker...
Positivt idag var i alla fall besöket av mamma, pappa, svärmor och svärfar. På det fick vi finbesök av familjen Gulobovic/Kuč och sedan lyckades jag springa halvmilen (gick bara lite en gång)! Bra avslut på helgen ändå!
Imorgon är dagen D... Dagen jag fruktat, dagen som kommer sluta i tårar. Tisdagen kommer börja i tårar... To be continued...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar