Idag tog det stopp. Eller egentligen redan igår. Jobbet har fått mig att inte orka med min familj och jag har hela tiden flytt. Jag försökte ta mig till jobbet idag, för att kunna underlätta för en vikarie, men inte ens det gick. När Mange körde barnen till förskola och fritids kröp jag ner i sängen igen. Trots åtta timmars sömn inatt sov jag i sju timmar till. Ikväll åkte jag till gymmet med min Emma. Gymmet är min fristad och Emma är någon som verkligen lyssnar och förstår. Idag orkade jag inte prata, och benen bar mig knappt. Konstigt att kroppen inte orkar när det är hjärnan som är utmattad?
Vårdcentralen hade en tid först den nionde. Mina chefer orkade jag inte prata med så Mange tog det samtalet ❤️ Om jag orkar ringa imorgon finns ju företagshälsovården... Vi får se...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar