Att amma

Finns det något vackrare och mer naturligt än ett barn som ammar? <3

Som jag längtat efter att amma. Ända sedan jag ammade Ellioth har jag längtat, då Eltons amning bara blev kaos eftersom han hade mjölkallergi och jag var tvungen att sluta. Idag var jag dock beredd att lägga av. Elvis har i två dagar skrikit i timtals i samband med amning. Fått tag, tuttat tre tutt, blivit asarg, släppt och skrikit. Sista dygnet har jag tragglat med diverse knep för att få det att fungera men utan vidare resultat. Dessutom har M fortfarande inte sovit med mig och Elvis sedan vi kom hem utan han har sovit på övervåningen så på nätterna har jag tagit dessa fighter själv. 

Idag for jag till Apoteket för att ge amningen en chans... Näsdroppar, pysventiler (man stoppar in dem i barnens rumpor för att få ut fisar :/) och bröstvårtsskydd i silikon. De sista är till för att skydda såriga bröstvårtor men ger också bebisen chansen till ett bättre suggrepp. Elvis har inte så stor mun, och mina titts är för närvarande huge, så dessa gjorde succé (peppar, peppar)! Två amningstillfällen har hittills gått superbra utan minsta tår, så nu håller vi tummarna för att vi hittat lösningen!

Kat: Du hade funderingar kring igångsättning... Min första förlossning gick så himla snabbt, jag hann ingen bedövning och upplevelsen blev inget vidare. Med Elton blev jag igångsatt vilket jag upplevde som en tusen gånger bättre förlossning. De tog mina hinnor så vattnet gick, jag fick lustgas och EDA och krystade tre gånger så var gossen ute. Från att vattnet gick till han var ute tog det knappt fem timmar. Denna igångsättning var lite annorlunda men upplevelsen är ändå positiv. Dock uppfattade jag denna förlossning som hundra gånger ondare än de två andra. Jag pratade med en tjej som fött två barn, en spontan förlossning och en igångsättning och hon sa att det gör hundra gånger ondare att föda barn vid en igångsättning. Kanske är det så? Jag vet inte. Föda barn gör ju ont men att komma upp till förlossningen och allt går framåt lugnt och försiktigt värdesätter jag!

Btw, förlossningsberättelse kommer snart!

Skrikfest

Såhär har det sett ut i princip hela dagen. Oskyldig, och tyst som en liten mus har han sovit. Det var andra bullar inatt... Från 23-02 skrek han som en stucken gris. Sådär hjärtskärande att mina tårar rann och jag inte visste vad jag skulle ta mig till. Han var så himla hungrig men hade så ont i magen vilket var världens sämsta kombo då han spände sig så pass och skrek att han inte fann ro att ta bröstet. Tillslut, helt utmattad, sög han tag och jag fick sitta som en ostbåge och amma i någon halvtimme. Jag vågade inte röra mig en millimeter ifall han skulle tappa taget. Därefter sov vi fram till 06, skrikfest en halvtimme, amning och sedan sov jag och Elvis till 9 medan M och Elton följde Ellioth till skolan. Därefter tog vi en lugn morgon med lite plock, tvätt och mys innan vi hela familjen gick och hämtade Ellioth i skolan vid 13. Vi stannade och lekte på skolgården en stund innan vi gick hem och åt mellis. Strax innan 16 drog de stora grabbarna iväg på innebandyträning och under tiden fastnade jag och Elvis på soffan. Vi såg ett avsnitt av Sjukhuset och sedan somnade vi gott och sov i över en timme, Elvis som en liten groda på min mage <3

Nu ikväll har vi ätit en god middag och nu har vi fredagsmys framför Fångarna på fortet. Elvis sover naken i min famn efter en liten fotosession jag styrde upp. Ni ska få se imorgon!

Annars måste jag komma ihåg och visa er en fin mobil jag vann på Instagram samma dag som Elvis kom till oss!

Och i all denna bebislycka var jag vansinnig igår när jag hämtade Ellioth på skolan då han inte hade några stövlar, de var puts väck borta! Han har fortfarande inga stövlar men mysteriet är halvt löst iaf... En av Ellioths stövlar är tydligen hos någon Max och en annan hos en Oskar. Det är vad vi tror iaf. Vi får väl se om vi kan få fram dem i början av nästa vecka! Jag är sååå trött på denna oordning som råder nere på skolan!

Och Elvis vikt, mest för det är kul för mig själv att komma ihåg. Födelsevikt: 3240 g. Vikt i tisdags: 3050 g, vikt igår: 3060 g. Det har ju vänt iaf!

Villkorslös kärlek

Tänk att det var de där skrynkliga små (men långa!) fötterna som i nästan nio månader sparkade på insidan av min mage. I nio månader undrade vi och längtade. Och så kom han ut, i full fart, vår lilla Elvis, och redan från första ögonkastet älskar man honom så gränslöst. Jag skulle utan minsta eftertanke ta en kula för honom. Det räcker med att någon hostar i hans närhet och jag känner paniken inom mig. Det är inte bara ett ordspråk utan en hel sanning, inte förrän man får barn vet man vad äkta kärlek är <3

Ett lite djupare inlägg såhär på Elvis fyradagarsdag. Igår hade jag planerat att sitta hemma och gråta, det sägs ju att man gör det den tredje dagen, men nä, inte en tår. Inte idag heller. Det lär ju komma, kanske på den femte dagen för mig denna gång?

Silikonbröst och bajsblöjor

Igårkväll och inatt har amningen kommit igång ordentligt tack vare den här lille herrn. Varannan till var tredje timme har han velat äta vilket resulterat i ett par melonas till bröst på mamman och ett tiotal fyllda blöjor på den lilla mannen :)

Vi var lite trötta efter den natten så medan M tog Ellioth till skolan (och Elton följde med) tog jag och Elvis sovmorgon till 10. Lite amning på det och när Elvis sedan fortsatte sova tog jag tag i hemmet och satte igång några maskiner med tvätt, bäddade och plockade. M var iväg till VC då han har ont i halsen och fick konstaterat halsfluss... Såå typiskt för jag vågar knappt att han tar i Elvis nu och får inte sova med oss. Nu fick han ju penicillin så redan imorgon är han förhoppningsvis bättre!

När Ellioth slutade skolan tog vi en gemensam promenad dit och hämtade honom. Ellioth visade stolt upp sin lillebror för kompisarna. Påvägen hem gick vi förbi Eltons förskola också så han fick visa sina kompisar och fröknar (de var ute!). Ångest med så mycket människor runt vagnen då jag är livrädd för RS! Men vi har ju två (tre nu med karln...) smitthärder här hemma :/

Nu på eftermiddagen har M och Elton varit iväg och storhandlat medan Ellioth och jag varit kvar här hemma med Elvis. Han har hållt, luktat och pussat på sin bror att han nu fått så mycket kärlek att han klarar sig ett halvår framöver <3 Jag har tvättat fler maskiner med tvätt, vikt tvätt, ringt några samtal och är äntligen i fas här hemma!

Vi tar gärna emot besök nu också (imorgon är M smittfri!), hör av er så bestämmer vi en dag! Premissen är bara att ni ska vara helt friska (rädslan för RS igen...)!

<3

En liten skatt på en stor säng <3

Välkommen hem

Det blev ingen hemgång igår då Elvis blodsockervärde åter igen var dåligt nästa gång de tog prov. Jag blev ledsen och besviken och ville inte stanna ensam men då kom den söta barnmorskan med förslaget att vi fick stanna allesammans. Detta gjorde alla lyckliga, speciellt brorsorna som tjoade: "Jippi, vi ska få sova på sjukhus!" och sedan skyndade de hemom för att hämta pjamasar men även för att köpa Mc Donalds till oss. Jag hade ätit mackor i två dygn så det där skräpmålet satt jäkligt fint! Efter det duschade vi killarna och bäddade ner dem skavfötters i en säng och sedan sov de gott hela natten! Personalen var så imponerade av dem då de inte vaknade någon gång trots att de var inne hos oss var tredje timme hela natten :) Ett lågt socker på natten kompenserades med ett bra värde på morgonen och vi skulle få åka hem... Dock brast det i kommunikationen igen och de ville ha två bra värden efter varandra för att släppa hem oss. Grabbarna åkte hem och myste lite och lagade lunch medan jag och Elvis fick stanna på Special BB för ett mål mat till. Ett gott värde därefter och vi fick äntligen komma hem här i eftermiddag! Jag och Elvis har nyss vaknat från en nap och ett mål mat på sängen och snart ska jag få inta min favoritmiddag- biffar med currypasta, salami och fetaost, mums!

Denna bebisbubbla <3 (Passar på att njuta, imorgon är ju tredje dagen och det är väl då man tjuter?)

Elvis gör tummen upp för hemgång <3

Amen tjena snygging

Här har vi honom, Stig ELVIS Harry Eklöf <3 Precis när han kom ut var det en liten Elton vi såg men nu är han Ellioth upp i dagen. Han skriker inte (peppar, peppar) utan bara sover och sover. Nu väntar vi på att han ska ta bröstet ordentligt så vi får åka hem. Dock hade han inte ätit sedan 6 imorse och hade lite lågt blodsockervärde så nu har han koppmatats lite och sover gott igen. Jag vill hem men innan dess längtar vi efter storebrorsorna som snart kommer och hälsar på <3

Ny på jorden

Klockan 18.26 tittade världens finaste lillebror ut!

51 cm och 3240 g ren kärlek <3

Vi mår bra allihopa och har precis gjort oss hemmastadda på BB!

Lets do this

Nu kör vi! Är så nervös så jag typ kräks och bajsar på mig samtidigt!

Är hen en hon eller han?

För att fördriva tiden idag kunde jag inte hålla ut bland alla nyheter längre... Vilket tror ni jag får lämna tillbaka?

Snart vet vi förhoppningsvis :)

6 år som gift

I love you for all that you are

all that you have been

and all you are yet to be 

Idag för sex år sedan stod vi barfota på en strand i Thailand och lovade varandra evig kärlek. Jag som aldrig ens ville gifta mig. Den där mannen, med stort M, tog mig med storm den där juldagskvällen 2006, och redan i mars 2008 gav han mig den finaste gåva man kan ge någon, ett barn- Ellioth <3 Den 24/1 2009 gifte vi oss och den 7 november samma år kom vår fina Elton <3

Vår sjätte bröllopsdag trodde vi skulle bjuda på ett mindre kaos med ömma bröst och barnbäck men istället blev det en god middag i lugn och ro och en överraskning i ett par fina örhängen! Tack <3

I åtta år har vi hållit ihop, jag och min M, och som i alla förhållanden har det varit många ups and downs men trots det älskar jag honom mer och mer för varje dag! 

Besviken och uppgiven

Här stod jag imorse och tog de sista magbilderna (samtidigt som jag fönade håret...), trodde jag...v 39 (38+0) iaf!

Eftersom jag var vid vägens ände redan i början av denna vecka har det varit riktigt tunga dagar fram tills idag. Det lockade verkligen att ringa och få igångsättningen ombokad till i onsdags eller torsdags men jag höll ut. Inger som jag träffade i tisdags hade ju skrivit att det var en igångsättning som gällde på mig idag och även att jag visste att det var ett ställningstagande och att olika faktorer spelar in så var jag såå klar med denna graviditet idag, samtidigt som jag var läskigt nervös. Barnmorskan hintade ganska tidigt att de hade mycket att göra men att de ändå självklart skulle se till mitt bästa och att jag hade haft det kämpigt på vägen. Hon kände på mig två gånger och konstaterade att förlossningen kunde sättas igång men hon skulle ut och diskutera med sin läkare! Det dröjde väl cirka två minuter innan hon kom in med beskedet att de hade fullt idag och inte skulle kunna ge mig god vård. Jag bröt ihop, dels för att jag var så inställd på idag men också efter allt runtikring med omstyrning av barnvakt och allt igår. Hon sa att jag skulle få komma tillbaka imorgon och då skulle de inte behöva bedöma mig utan sätta igång mig direkt. Hon gick ut för att fixa med tiden och jag grät samtidigt som jag hade full förståelse att andra som föder spontant eller som gått över tiden prioriteras före mig. Hon kommer in igen för att istället komma med beskedet att hela helgen är smockfull och att jag får komma tillbaka på tisdag för att sättas igång. Nu bryter jag verkligen ihop då fyra nätter till med denna smärta känns så långt borta. Hon pratar om att jag kan få sömntabletter med mig hem för att kunna slappna av och få sova... Jag får fundera en stund och hon ska komma tillbaka men istället kommer läkaren in och undrar vad hon kan göra för mig. Jag gråter och säger att allt känns kaos pågrund av allt runtikring, smärtan och min rädsla att föda hemma... Hon påpekar att jag kan få medel för att sova men då måste jag stanna där för att bebis behöver övervakas när jag sover (men det var ju fullt?). När M berättar det barnmorskan sagt, att tisdag blir jag igångsatt, alltså ingen bedömning menar hon ändå att det blir en bedömning först... Här orkar inte jag mer. Vi får fundera en stund men strax behöver någon mitt rum och vi ombeds gå till dagrummet. Jag vill inte sitta där bland massor människor och är så uppgiven så jag går bara medan M hintar någon barnmorska om det. Hon jagar då ifatt mig och tar in mig på ett rum för att hon inte tycker det känns okej att jag går därifrån ledsen. "Är du ledsen, är bebisen ledsen...". Vi pratar en stund och hon tycker att jag ska komma tillbaka ikväll, få en spruta och sova och menar att det kan få mig att må mycket bättre vilket kan starta förlossningen spontant (vilket ju är min stora rädsla!). Jag lugnar ner mig och innan vi går ber jag henne bara kolla upp tiden för tisdag. Hon kommer tillbaka med beskedet att vi är inbokade på måndag då tisdag är överbokat, och nu blir Mange vansinnig. Dubbla besked hela tiden och måndag har vi sagt att vi har svårt då Ellioth ska till sjukhuset och göra ett sömn-EEG. Tillslut kommer koordinatorn för både BB och förlossningen in och förklarar läget. Idag var det kaos, alla verkade vilja föda samtidigt och på förlossningen låg nyförlösta kvinnor och väntade på plats på BB som var fullt. Detta ledde ju till platsbrist för de som behövde komma in och föda, och det hade vi självklart full förståelse för. Onsdag eller torsdag fanns det tid för oss men jag kände att jag inte ens kunde se så långt fram i tiden, kände knappt igen de veckodagarna. Måndag är vi nu inbokade men vi ska ringa in imorgonkväll för att möjligtvis få en tid på söndag (om någon som är inbokad då mot förmodan föder ikväll eller imorgon). Jag vågar inte ens hoppas på måndag nu liksom... Ellioths EEG är avbokat och ny barnvakt är löst. Det känns okej just nu även om måndag känns jävligt avlägset när jag i skrivande stund ligger och sprattlar och gråter av den där jävla stickande/brännande/svidande smärtan igen. Ge mig måndag!!!

Besvikelse

Smockfullt på både förlossning och BB, besviket preggo som fick sjutton olika budskap innan ny tid för igångsättning sattes till måndag... Vi får väl se...

Nervositet utan dess like

Denna dag inledde jag med sovmorgon då natten var hemsk. Inte bara av den anledning att fogarna dödade mig utan båda barnen kom ner strax efter midnatt och det blev helt galet trångt. Alla sov vi oroligt också och vid 5 vaknade jag av att Elton krupit upp på mig och låg liksom mage mot mage och bebisen inuti var helt vansinnig :) När de gick upp vid 06.30 tog jag två värktabletter och somnade om till 10. Därefter gick jag upp och plockade, tvättade, boade och städade. Nu får bebis komma hem till ett kliniskt rent hem! Viktigt :/

Har känt mig nervös, mått illa och varit väldigt nära tårar hela dagen. När jag har hämtat hem grabbarna och under att Ellioth är varm brast det. Tempen visade 38.0 grader och alla planer för morgondagen gick i stöpet (våra fantastiska grannar har tre kids och har varit sjuka hela hösten så ville inte lämna dem dit...även att de självklart ställde upp ändå <3). Ringde till M och grät, som i sin tur ringde farmor och farfar. Jag ringde vidare till Fanny och grät, och morgondagen är ändå löst. Farmor och farfar kommer och tar barnen på dagen och sedan ställde Fanny och Stefan in sin "gå-ut-och-äta-kväll" och sover hos oss och tar barnen <3 Kärlek!

Jag är så jäkla nervös inför morgondagen. Nu gäller det liksom, imorgon är det dags (om det inte skulle vara fullt på förlossningen!)... Det är ju lite sent att ångra sig nu. Jag tänker på imorgon när de tagit mitt vatten, då är det verkligen igång... Fy, kräks nästan av tanken! :/

Tänk att dessa två troligtvis är storebrorsor till en ny liten familjemedlem imorgon, galet <3 (Feberkillen somnade på soffan ikväll...)

Sålänge jag är med i gamet imorgon och inte har för ont uppdaterar jag nog på Instagram så följ mig där; fiuten.

Ombokning av förlossning

Vem tror ni sov som en Gud inatt? Jo, jag! Vaknade en gång av den brännande/svidande/stickande känslan i fiffi men det gick över relativt fort och jag kunde somna om. Bara två kisspauser på det också- toppennatt!

Annars fanns ju planen där... När jag ringde förlossningen igår föreslog barnmorskan att vi skulle boka om min igångsättning som till idag för att jag skulle slippa denna smärta. Jag fick en smärre chock och berättade om min tanke att bara testa någon annan tablett. När jag sedan skulle ta det med kvinnan på Auroramottagningen bad hon mig ge det en natt med Citodon och om jag inte skulle fått sova inatt tyckte även hon att vi skulle boka om tiden. Men jag hade ju saker inplanerade både idag och imorgon och tur nog fick jag ju sova... Barnmorskan på Aurora skrattade gott när jag berättade om mina dejter idag och att jag var tvungen att städa på torsdag :)

Men som sagt vaknade jag pigg och utvilad idag. Jag körde grabbarna till skolan och förskolan och sedan en liten sväng hemom innan jag åkte över och träffade lilla Milo 9 dagar gammal. Känslan av att sitta där med en liten spädis i famnen och tänka att jag har en egen sådan på fredag var ju helt sjuk. Han var så liten och luktade så gott... Det är imorgon kvar, sedan kommer min, galet!

Efter det mötte jag upp fröken Hällöv på stan och vi tog en lunch på Yogi. Supergott och supermysigt!

Därefter sprang jag ner på "Classe O" för att köpa lampsladdar och lampor för att sedan hänga upp i hakar över sängen. Det var ju bara det att inga globlampors socklar passade med lampsladdarna så jag fick lägga ner den drömmen. Istället hittade jag dessa lampfötter i stål (skulle köpa liknande fast i koppar igår på Hemtex ju- men stål passar bättre i vårt sovrum...) och med ashäftiga globlampor till (med massor glödtrådar i)! Det blev liksom toppen och känns sjukt prisvärt!

När jag kom hem och hade hämtat kidsen var jag helt slut efter dagens kraftansträngningar så jag satte på en film till kidsen och lade mig och sov i en halvtimme. Men när sedan M kom hem bad jag honom bära upp skurhinkar och dammsugare till övervåningen och så städade jag barnens rum. Det känns skönt att bara ha nedervåningen kvar imorgon för att sedan kunna vila och ladda för förlossning på fredag :)

Sekundär plan

Tror ni jag fick sova inatt? Nä! Tabletterna tog bort värken från foglossningen men den där svidande/stickande/brännande känslan i fiffi som bebis åstadkommer kvarstod och det gick inte att sova. Dessutom fick jag jordens halsbränna så vid 04 var det ingen idé att försöka ligga ner mer så jag gick upp och åt lite. Kröp ner igen någon timme senare och grät en skvätt. Vid 06 ringde M:s väckarklocka och det var så skönt att huset vaknade till liv. Jag var ju dock helt knäckt och försökte somna men det var ju förgäves. Ända till 10 försökte jag men det gick inte. Ringde förlossningen och diskuterade tabletterna med en barnmorska men när jag berättade att jag skulle på Aurorasamtal bad hon mig ta det med den barnmorskan istället. Det gjorde jag och det finns en sekundär plan. Ikväll ska jag testa en annan tablett och funkar inte den ringer jag förlossningen imorgon... Att samtala med den här fantastiska barnmorskan Inger är det bästa jag gjort. Jag fick svar på så mycket frågor och hon var så himla stöttande. Hon undersökte mig även och jag är mogen för förlossning, öppen 2-3 cm...:) Det känns faktiskt bra!

Nu får vi se när bebis kommer :)

Åkte förbi Ikano för att köpa lampor till våra nattduksbord. De hade två kvar men olyckligtvis var den ena kartongen tom så jag fick gå därifrån utan :( Istället smet jag in på Lindex och köpte en outfit till bebis. Ja, de flesta tror ju att det är en flicka men jag tror det är en liten kille till så det blev en pojkoutfit. Halva reapriset och detta var i princip gratis!

Nej, snart dags att kasta i sig lite tabletter och hoppas på sömn inatt! Håll tummarna är ni snälla för efter fem vakna nätter börjar jag bli riktigt knäpp :/

Aurorasamtal

Hello Superman? :) Han är så rolig <3

Hur tror ni det gick med det där receptet på tabletterna? Haha, min vanliga tur... M var hemom och hämtade mitt leg för att hämta tabletterna på Apoteket här där vi bor. De stänger 17 och han var väl där 16.45 för att få beskedet att det inte kommit in något recept. Jag ringer förlossningen igen och får prata med en annan gullig barnmorska, som ska haffa den andra barnmorskan och höra av sig. Kunde hon inte lösa ett recept skulle jag få komma dit och hämta tabletter till kvällen. Hon ringde upp efter 3 min och ursäktade den andra bm som glömt men inom en kvart skulle jag ha receptet. Men då var ju Apoteket stängt så då fick jag skynda till näst närmsta apotek som stängde en timme senare :) Hoppas verkligen jag kan sova på dem där tabletterna nu!

Imorgon ska jag upp till sjukhuset för ett samtal på Aurorakliniken. När jag var hos min barnmorska för två veckor sedan blev hon lite orolig för mig och skickade en remiss. Nu har de mycket där uppe så jag skulle inte hoppas på något men förra veckan ringde det en dam därifrån och erbjöd mig en tid, vilket känns riktigt bra! Nu ska jag få prata ut om min rädsla att tappa kontrollen, att kanske inte kunna hantera smärtan eller att behöva akutsnittas. Jag är fan bäst på att skrämma upp mig själv genom diverse program och historier. Jag har fixat det här två gånger så varför skulle jag inte fixa det nu? Jo, men då tänker ju jag självklart att jag kan ju inte få tre "lätta" förlossningar, någon måste ju gå fel... Störd? Bara lite va? Aja, imorgon får jag förhoppningsvis lite förlossningsstatistik att analysera :)

Hopplöshet

Mina fina killar <3

Ja, såhär såg de ut när jag skulle åka och lämna dem imorse. Ellioth har gympa på måndagar (både i skolan och på fritids) så då kör vi alltid mjukiskläder för det är bekvämast att röra sig i, annars vill han ha jeans. Elton får jag klä på lite vad jag vill men idag hade han på sig sin rosa tröja han shoppade igår. Ellioth ville inre ha en sådan :)

Idag var det segt att kliva upp. M snoozade från 6-7 och jag ville bara skjuta honom. Barnen var precis lika sega och helt omöjliga att väcka. Jag själv då? Helt knäckt. Ingen sömn överhuvudtaget på hela natten. Det började när vi gick och lade oss då bebisen började gräva nere i fiffi. Det bränner och svider och känns som den försöker ta sig ut. Jag åmar mig, håller för och skriker rakt ut ibland. Och jag får ännu mer ångest inför förlossningen. När det hade lugnat ner sig gjorde sig foglossningen påmind istället. Kunde inte ligga åt något utan att det värkte så det liksom ilade i hela mig. Sex kisspauser på det... Jag tänkte att jag skulle sova efter att jag lämnat barnen idag men det gick inte då heller. Foglossningen gjorde alldeles för ont. Jag försökte till och med att sitta upp och sova men då ilade det upp i hela ryggen. Jag har verkligen försökt fokusera på målet (fredag) men med fyra nätter kvar och flera i bagaget utan sömn så ringde jag idag förlossningen. Jag fick prata med en gullig barnmorska som var med när jag var uppe för två veckor sedan så hon fixade så en läkare skrev ut starkare värktabletter direkt, utan att jag behövde komma dit. Så ikväll hoppas jag äntligen på att få sova med två Citodon i kroppen.

Jag var förbi jobbet efter lunch och lämnade tillbaka min nyckel då någon annan behöver den bättre under tiden jag ska vara mammaledig. Fick kramar av fina kollegor och några barn slängde sig i famnen på mig och berättade hur mycket de saknade mig. Då fick denna hormonstinna gravida kvinna tårar i ögonen :) 

Lagom till jag skulle åka och hämta grabbarna slutade Fanny så hon följde med och kollade in skolan/förskolan ifall hon nu skulle behöva hämta! Nu känns allt så himla mycket bättre när jag vet att jag har barnvakt dygnet runt!

Nä, nu ska en tvätt hängas och sedan  ska jag krypa upp i soffan med mina små killar och vänta på att middagen ska bli klar <3

Den där fiuten...

Det där med gnällblogg gör ju succé :)

Hör av er om ni vill ha autograf, just nu kör jag fri frakt på dem!

Farväl

Imorse fick jag slita upp både man och ungar strax innan 8.30. Det krävs ju att ungarna går upp lite skapligt om de ska kunna komma i säng vid 19.30 ikväll för att orka upp till skolan imorgon. Dock blev det sent igår och ungarna var inte i säng förrän 23. Vi hade så himla trevligt med Josse och Jocke och deras Kellis och grabbarna lekte och hade sååå kul ihop <3

Vi åt en mysig söndagafrulle ihop, plockade iordning lite, startade en tvätt och dammsög innan vi klädde på oss och gick ut. Vi stod och njöt i solen en stund och väntade in mormor och morfar som kom förbi för att säga hejdå. Vi pussades och kramades och vinkade av dem, nu ska de njuta av en månad i Thailand.

<3

Efter det tog vi en liten promenad i Malmslätt. Vi stannade i några lekparker innan vi tog en liten sväng i skogen.

Det är ju så himla skönt med frisk luft. Vi gick inte långt dock då jag är alldeles för tung just nu och får sammandragningar för varje steg jag tar :) Men att bara gå och dra fötterna efter sig och se kidsen hitta på lekar längs vägen är himla mysigt det också :)

Nu är vi nyss hemkomna från Tornby och stan där vi hade några ärenden, jag har slängt mig på sängen medan grabbarna spelar lite innebandy. Jag ska blunda en stund innan vi ska fixa lite hemmagjord pizza!

Bollen

Seriöst, nu har jag gått upp så mycket att mitt ansikte förvandlats till en boll. Alltså om jag inte spänner upp ögonen så ser jag typ inte ut genom springorna, haha! Aja, nu ska jag förhoppningsvis bara vara såhär tjock en vecka till och sedan blir det till att börja motionera (medan jag ammar) och sedan lite bantning på det!

Vaknade imorse i panik! Jag har ju fasen inte tänkt på att det finns en liten risk att jag föder tidigare och att vi faktiskt behöver barnvakt då. Tills nu har vi ju haft mormor och morfar på standby men de drar till Stockholm imorgon och vidare till Thailand på måndag (så mycket ville de träffa sitt barnbarn, haha!) och till fredag har jag ju skaffat barnvakt, men nu och fram tills dess, nä...?! Började fundera imorse och alla jobbar ju liksom så om vi behöver dra till förlossningen mitt i natten och tex närmsta grannen behöver komma över så måste ju de till jobbet på morgonen. Bästa Linn har ju lovat ställa upp men om vi ska köra kidsen till Sturefors är ju det typ en timme tur och retur och då kanske jag redan fött i bilen :/ Men så har vi ju Fanny som lovade ställa upp <3 Hon kan vara här på någon halvtimme på natten och sen kan ju hon ta med ungarna till jobbet på morgonen (hon jobbar ju på samma förskola som mig). Blir det förlossning på dagen får Mange åka hem och sova med grabbarna så stannar jag på BB ensam. Vilket jäkla pussel :/ Nä, vi satsar på fredag och ingen annan dag tycker jag, den dagen är planerad in i minsta detalj :)

Var nere på Tornby idag en sväng då M var tvungen att åka inom Systembolaget och vi behövde komplettera några saker på Maxi. Och Maxi sen, KAOS. Vi satt kvar i bilen och jag höll på att använda upp gasen i signalhornet och fick fasen kramp i fingret av alla "fuck you" jag var tvungen att ge. Folk var helt rabiata, tappade förståndet och glömde att de hade en ratt på bilen. De tyckte jag stod ivägen vilket jag verkligen inte gjorde så när de var sviniga mot mig var jag ju tvungen att hutta tillbaka. Det var galet iaf, värre än dagarna innan jul. Och att sen ge sig på en höggravid kvinna...NÄ!

Nu får vi snart gäster så jag ska börja duka lite! Trevlig lördagkväll hörrni!

v. 38

Ja, idag gick vi in i vecka 38 och graviditeten räknas nu som fullgången. Om förlossningen skulle dra igång försöker man inte förhindra den! För mig får den gärna göra det då jag känner mig såååå färdig med denna graviditet nu! Den gör bara sååå himla ont nu :(

På min gravidapp går detta läsa: 

Allt stämmer ju på mig, förutom den mjölkiga flytningen kanske :) Och ja, det verkar ju inte fel att ladda med mat på Santinis nästa vecka! :)

Gnällblogg

Ni får ta att detta är en gnällblogg nu. Just nu är jag så jäkla klar med den här graviditeten och senare igårkväll bröt jag ihop totalt. Magen värkte, bäckenet "isade" och för att inte tala om stjärten... Alltså jag kunde inte ligga still utan låg och åmade mig och på det var jag tvungen att ta ett stolpiller. Yej! Fy fan, mina barn ska aldrig mer behöva ta en supp! De ska få flytande Alvedon tills dess att de kan svälja tabletter, det har de mitt ord på. Jag fick typ värsta panikångestattacken över det där pillret och slutade nästan andas :(

Nej, nu är jag klar som sagt och de sju dagar som är kvar till bedömningen känns som en evighet. Ja, det känns nästan okej om förlossningen skulle starta av sig själv innan nu... Och det säger en person med världens största kontrollbehov så då kan ni tro att jag mår piss nu!!

Mannen kom, efter en hint i onsdags, iaf hem med en STOR bukett tulpaner igår på Tulpanens dag. I min favoritfärg dessutom. Det var så många att de räckte till två buketter där en nu pryder köksbordet och en vardagsrumsbordet!

För att fortsätta gnälla lite så var inatt ingen bra natt heller och av sömnbristen vaknade jag och kände mig sjuk. Mange var återigen snäll och tog barnen till skolan och förskolan och jag tog en Alvedon och fortsatte att sova, och vaknade först precis innan 11. Det var välbehövligt och nu mår jag mycket bättre!

Vaknade till en bild på en bedårande liten prinsessa som kom till världen tidigt imorse! Johanna och Pontus fick sin andra lilla tjej och Filippa blev storasyster <3 Grattis!

Bra dag, dålig kväll!

Den här dagen började bra. Mange körde barnen till skolan och förskolan och jag fick fortsätta sova. Är inne i en sådan där rolig period med kass sömn igen. Bebis kör cirkus, foglossning from hell, kissblåsa som ska tömmas 111 gånger... Skjut mig! Försöker blunda för det och fokusera på målet, nästa fredag...!

Mange hämtade upp mig vid 10.30 då jag hade min sista tid hos barnmorskan vid 11 idag. Min bm var dock sjuk så fick en annan dam... Det positiva var ju att hon haffade en läkare för att få hjälp med att lindra "min ena" smärta. Dock var hon ju så virrig att jag varken fick veta blodtryck eller bebisens hjärtslag. Dessutom sa hon att bebisen inte var fixerad, men det sa ju min barnmorska förra gången liksom :/? Läkaren sa i alla fall att jag nästan garanterat blir igångsatt nästa fredag då de tar hänsyn till alla mina krämpor också. Skulle jag vara jätteomogen lägger de nog på en gel på min livmodertapp och så får jag komma tillbaka dagen efter! Jag börjar se slutet...

Fortsatte ner på stan där jag mötte upp Emma för en lunch. Vi käkade pastabuffé på Santinis och det var så satans gott att jag funderar på att ragga upp en lunchdejt till imorgon och gå dit igen. Typ på mån, tis, ons och tors också :) Det är väl bra att ladda med pasta till en förlossning? ;-) Jag tog även ett varv på POP och ett på Lindex innan jag gick inom Apoteket för att hämta ut nytt läkemedel jag fick på recept idag innan jag tog bussen hem. Satte mig på soffan i en halvtimme innan det var dags att hämta hem kidsen. Elton hade skött sig exemplariskt även idag och när jag hämtade honom satt han och plonkade på en gitarr med sin nya pedagog (som han varit nonchalant mot tidigare). Mitt hjärta smälte lite <3

Väl hemma fick vi lite besök av mormor och morfar och sedan var tanken att hela familjen skulle bege sig iväg på öppet hus på skolan, eftersom Elton börjar förskoleklass efter sommaren, men jag fick sådär ont i magen igen och blev kvar hemma. De kom sedan hem med pizza och efter det fick jag sådana där förvärkar igen (som igår), det i kombo med foglossningen är ett rent helvete så jag har legat ihopkrupen som en boll i sängen och gråtit den senaste timmen. Nu känns det dock aningen bättre så jag ska passa på att slänga mig i duschen! Bra dag, dålig kväll! :(

En bättre dag

Den här killen hade skött sig exemplariskt på förskolan idag <3 Det är alltså inget fel på öronen på honom, det är nog mer sällskapet som inte passar honom. Två busiga femåriga killar ihop, behöver jag säga mer?:) Men nu vet Elton vad som gäller och vad man går miste om om man bråkar på förskolan. Det återstår nog bara att påminna honom varje morgon för med minnet verkar det vara lite sådär :)

I eftermiddag var jag iväg och fixade mina naglar hos Martine. Hon blev lite lagom nervös när jag fick typ förvärkar eller något. Det kom och gick med typ 4-5 minuters mellanrum, höll i sig i någon minut eller två, och gjorde svinont i magen. Efter någon timme avtog dem och försvann, kanske var det bara vanligt magknip? Jag vet inte, jag minns inte hur värkar känns :/

När jag kom hem lade jag mig för att vila och sedan kände jag mig helt som vanligt. Ellioth var inne och gjorde mig sällskap och facinerades av den nya lampan :)

Ikväll går alla mina tankar till min bästa lil'sis Fanny och "lilla farmor" <3 FUCK CANCER!

Vita Eos, in love

Igår hämtade jag hem den, världens finaste lampa <3 Den var det sista som behövdes för att sovrummet skulle bli top notch! Här trivs vi! Och jag kan inte annat än längta efter alla mysiga amningsstunder här inne <3

Igår hämtade jag hem ett litet monster till Elton från förskolan. Han hade rymt över staketet, vägrat att lyssna, flinat och spottat mot fröknarna. Det blev ingen kul eftermiddag alls för den killen som insåg sina misstag och grät så länge att tårarna nästan tog slut. Vi pratade med honom, lugnt och stillsamt och det tog hårt på honom. Vi får väl se om han sköter sig bättre idag :/ Han fick börja morgonen idag med att be om ursäkt till pedagogerna och lova förbättring!

Nu har jag precis krupit ner i sängen och ska ta en nap. Messade lite med en kompis igår och råkade skryta om hur bra jag sovit sista tiden, det skulle jag ju inte gjort då jag endast sovit ett par timmar inatt :( Är galet trött nu då jag även tvättat lite och städat hela huset nu på förmiddagen!

Vem är du?

Snart, SNART, får vi träffa dig <3

Vem är du som legat där inne i min mage så länge? Som nu kurat ner sig långt, långt ner i mitt bäcken för att göra sig redo för att entra världen? Som sparkat mig gul och blå på insidan, tvingat upp mig tio gånger varje natt för att kissa och gett mig halsbrännan som ger känslan av att det slår lågor ur både mun och näsa?

Älskade lilla groda, snart <3

Vem tror ni det är? Är det en flicka eller pojke? Kommer hen den 23:e eller har hen bestämd sig att stanna längre (kortare)? Vad väger hen? Är hen lång? Kom igen nu, kommentera! Jag LOVAR att sätta mig vid datorn ikväll och godkänna kommentarerna!

(LISA: Jag tycker man kan använda ordet hen då man inte vet könet eller om det inte spelar någon roll i sammanhanget! När jag var väldigt anti hen berodde det på det där "hen-dagiset" där barnen var hens istället för hon och han :)).

Njuta med faslig smärta

Försöker njuta av magen nu de sista dagarna som återstår av graviditeten men det är inte lätt när jag har de problemen jag har. Igår grät jag i princip hela dagen då jag hade så satans ont och ingenting hjälpte. Imorse ringde jag Kvinnohälsan då jag inte står ut med värken och behöver få hjälp med smärtstillande. Deras telefontid öppnar som sagt vid 8 och när jag ringde 7.20 gick det inte komma fram. Ringde igen 7.30 och då var telefonkön fylld för dagen. Så var det med det liksom. Kul. M tog barnen till skolan och förskolan för att jag skulle få vila och ta det lugnt och han hämtade dem även. Idag har jag mest  legat och visst känns det kanske liiiite lite bättre men jag står fortfarande inte ut med smärtan. Imorgon får jag försöka ringa igen och kommer jag inte fram då blir det förlossningen... Känns bara trist att belasta dem med problem som i och för sig är graviditetsbetingade men som inte har med att föda barn att göra :/

Nu ligger jag i soffan och spanar på grabbarna när de kör Kinect vilket är deras motion för dagen (de har ju varit ute på skolan och förskolan så då känns det okej...). Igår var hela familjen i Skarpan och åkte pulka vilket var väldigt energikrävande då backen ju faktiskt är riktigt hög :)

I love POP

Jag är såååå svag för POPs röd-och vitrandiga :) Jag ÄLSKAR det och rött går ju både på pojke och flicka. Vi har ju en till sådan lurvig overall till bebisen men när denna kom på rea till halva priset kunde jag inte motstå. Denna är ju perfekt i babyskyddet och så också. 299:- istället för 599:-.

Vi kommer syskonmatcha ungarna sen i höst också med en varsin av deras vindfleece. Älskar dessa, de är sååå bra då de både är vind- och vattentäta. Ellioth och Elton har redan typ två var men det är bra att ha både hemma och på förskolan. Det är jäkligt bra andrahandsvärde på POP-kläder också så när man köpt på rea får man i princip tillbaka de pengar man gett för dem. Bebisens fleece 199:- ist för 399:- och grabbarnas 249:-/st istället för 499:-.

Nytt vinterställ till Ellioth. Han har två ställ från POP iår som är precis lagom så de får Elton ärva till nästa säsong och så får Ellioth dessa som är en storlek större. Handlade även ett ställ från Didriksson från XXL i höstas som är till för nästa vinter, två ställ behövs ju så man kan byta om ett blir blött, även det ett fynd. Jackan 499:- ist för 999:- och brallorna 449:- ist för 899:-.

Passade även på att köpa vinteroverall till bebisen till nästa år. Svart går ju till både flick- och pojk och får matchas med rosa mössa och vantar om det blir en flicka :) 649:- ist för 1299:-.

Det är ju ganska mycket pengar att punga ut nu men det hade blivit det dubbla om vi skulle inhandlat detta sedan i höst så då blir det ju värt det!

Gammal vänskap rostar aldrig

Vi hade världens mysigaste dag igår! Vi började med att efter frukost (vid 10) fara till Norrköping. Målet var Polarn o Pyret då deras rea ju är fantastisk men då jag saknat storlekar här i stan. Jag ser gärna att barnen har rejäla ytterkläder och Polarns kläder håller ju riktigt bra kvalité. Dock tycker jag att det är fasligt dyrt till normalpris så jag passar på när priserna blir lite lägre vid rea. Vi fann faktiskt storlekar i Norrköping så jag är mer än nöjd!

Efter några butiker till (bla min favvo TGR) for vi hemåt igen i galet snöoväder och kasst väglag. Hemma packade vi om för att åka och hämta Elton och sedan möta upp Emma, Danne, Enya (med kompis) och Chili vid hockeyrinken i Ljungsbro för lite skridskoåkning. Jag satt bänkad då jag känner mig lite framtung men de andra åkte och hade sååå roligt i nästan två timmar!

Därefter var vi hembjudna till Emma och dem på middag. De bodde ju inte nådigt fint i sitt nybyggda hus och vi längtade ännu mer efter tomtsläpp och att få bygga vårt egna...

Ungarna lekte så himla bra så dem såg vi knappt. Emma och jag hängde mycket förr, när barnen var små, så nu hade inte barnen setts på länge och mindes knappt varandra men de fann varandra snabbt igen. Vi åt mat, fikade och hookade up och åkte inte hemåt förrän strax innan 23.

Det var ju ordentlig storm när vi åkte hem och strax innan Tift låg det ett träd över vägen vilket jag höll på att krocka med. Det är två-plus-ett-väg med vajer i mitten och dör trädet låg var det såklart enfiligt så det var trångt att komma förbi. Vi ringde polisen som skulle skicka någon att röja upp! 

Hem kom vi säkert i alla fall och stupade i säng strax innan midnatt, glada efter en supermysig kväll <3 M och Daniel smed planer för sommaren och det känns som det kommer bli mycket poolbad, åka fyrhjuling, båt, vattenscooter och wakeboard då :)

Idag tar vi en lugn dag hemma. En köttgryta står och puttrar på spisen, jag tvättar och ska ställa mig och stryka barnens nya gardiner och sedan blir det nog en tur till någon pulkabacke också :)

Hat

Jag finner det så intressant hur vissa människor fungerar... Jag har min blogg, jag har mitt namn bakom den och jag har åsikter. När jag uttrycker mina åsikter på bloggen blir det automatiskt så att JAG då står bakom det jag tycker, jag står upp för det! Sedan trillar det in "anonyma" (man är ALDRIG anonym på nätet, tänk på det! Jag har exempelvis en tjänst där jag ser vilka som besöker min blogg, dagligen...!) kommentarer där personer tar sig rätten att påpeka saker (oftast mindre trevliga!) om mig, stå för den åsikten då! Ni tar er rätten att tycka på ett visst sätt medan jag inte får? 

Och hörrni?! Varför läser man en persons blogg om man bara stör sig på vad personen skriver? Eller om man hatar personen ifråga? Lägg energin på något annat istället! 

Jag hittade ett så bra citat på Facebook häromdagen...:

"...Det är inte våra medmänniskor som är våra fiender. Det är hatet som är vår fiende...". -Malena Ernman

Och med det vill jag säga: Sprid kärlek och slösa inte energi på hat! INGEN vinner på att göra tvärtom!

Oprofessionell i sin yrkesroll

Inatt fick jag sova, äntligen. Jag har nog kommit på knepet, att äta något innan jag lägger mig så jag är ordentligt mätt. Inget onyttigt får det nog vara, det är nog det som ger halsbrännan :/ Vi får väl se inatt då det strax blir fredagsmys med chips här!

Jag lämnade kidsen på skolan och förskolan idag vilket passade sig perfekt eftersom jag vaknade utvilad :) Dock lade jag mig på sängen en stund när jag kom hem, slocknade direkt och sov som en gris i nästan två timmar. Det var ju skönt och nu måste jag ju verkligen vara utvilad! Därefter for jag till Tornby där jag mötte upp mannen och vi intog lunch på IKEA, mys! När M åkte tillbaka mot jobbet tog jag en sväng på H&M och POP innan jag for ut till ett jätteskumt ställe för att hämta ett paket. Hamnade liksom på ett öde lager där mitt paket låg intryckt i hörnet av något litet skrymsle, nästan påväg tillbaka till Spanien :/ Nu har jag massor nytt fint till grabbarna iaf, från Zara... (Ni ska få se!).

Efter den lilla utflykten åkte jag och kompletterade lite på Maxi och sen full rulle hem för att hämta kids. Jag mötte upp mormor och morfar som hade lovat Elton en övernattning och sedan for jag och Ellioth hem för omklädning och vidare mot hans innebandyträning. Jag är ju verkligen ingen sportmorsa för fy vad trist det är att sitta där och glo och heja :/

Min innebandykille är ju tveksamt världens finaste iaf <3

Ni är några som frågat angående personalen på förlossningen, vilket jag nämnde i ett tidigare inlägg. Vem är det man ska passa sig för undrar ni?:) Det handlar alltså om en person vilken jag inte anser är professionell i sin yrkesroll, av personliga skäl. Arbetar man med människor måste man kunna skilja på arbete och privatliv, i alla situationer. Men denna människa lider av sådan svartsjuka (obefogat mot mig) att hon inte kan. Jag har bett om ömsesidig respekt men inte ens det kan hon ge respons på och då anser jag att man är oprofessionell i sitt yrke. Om denna person mot förmodan skulle jobba när jag ska föda barn kommer hon inte vara välkommen på mitt rum (såvida hon inte är den sista undersköterskan på jorden och hon måste laga min trasiga lustgas xD). 

Star

Jag var förbi min Joho på Esq ikväll och bland annat fick denna stjärna följa med hem och direkt pryda fondväggen i sovrummet. Det blev sååå himla fint och jag är än mer förälskad i vårt sovrum <3

Dessutom smet jag in på 200m2 för att spana in Vita Eos-lamporna och när butiksbiträdet kläcker att hon har lampor på intåg imorgon kunde jag ju inte hålla mig utan bokade en :) Imorgon är det jag som kör racer ner på stan för att hämta den! Snacka om lycka i en lampa!

Dessutom sålde jag vår MASKROS-lampa i vardagsrummet idag och istället har min "diamant-stål-lampa" kommit upp där, superfint! Nu saknas bara panelen på väggen bakom tv:n och M var sugen på att börja redan ikväll men jag har sagt att renoveringar får vänta en stund nu, vi får pausa med lite barnafödande och att bara njuta av familjen <3

Så mycket bättre

Idag lämnade M på skolan/förskolan vilket innebar att jag kunde fortsätta sova, välbehövligt efter den hemska natten. Först vid 10 slog jag upp ögonen och då låg jag och kände efter en stund. Bebis med hicka (alltid!) men inget ont i magen, ingen bebis som försökte gräva sig ut, jag fick luft och halsbrännan var borta. Ni förstår nog inte lyckan! :) Skuttade upp ur sängen, bäddade, plockade iordning, startade en maskin med tvätt och satte mig för att äta frukost. Därefter drog jag igång städningen... Jag inser inte riktigt att jag är höggravid förrän jag får pausa dammandet var femte minut för jag får sammandragningar. Dammsuga mattor sen, ja då trodde jag att bebisen skulle komma ut så då fick jag lägga mig en stund. Det tar dubbelt så lång tid att städa nu mot vad det vanligtvis tar. Men det är ju bra att röra lite på sig, får se det som min träning nu :) Nu skiner det iaf här hemma och luktar sådär fräscht!

Igårkväll åkte jag en liten sväng till Ikano för att kolla Kappahls rea (Halva priset plus 30% till för medlemmar) då Ellioth ju stuckit i längden direkt och behöver nästa storlek. När jag varit där kunde jag inte låta bli att springa förbi Hemtex och få med mig denna runda, fantastiska vas hem. Såfort den kommer in tar den slut och nu såg jag att de hade ett fåtal kvar i butiken så då passade jag på. Lite tulpaner i den och det kan ju inte bli mer vår :)

Tulpanerna var jag och köpte på Blomsterlandet påväg hem från Sturefors igår. Jag älskar tulpaner och speciellt vita. Den ena var ju dock himla rolig då den hade några strimmor av rosa på sig :)

Nehej, dags för en dusch och lite lunch innan det är dags att hämta hem grabbarna!

Nattinlägg

<3

04.39, torsdag morgon. ÅNGEST. Det tillsammans med den värsta tröttheten jag någonsin känt.

Den här mardrömsnatten började 00.55, jo då hade jag sovit några timmar och behövde gå upp och kissa. Näsan var helt igentäppt så en dos nässpray och så kröp jag ner och somnade igen. 01.13, vaknar och är kissnödig IGEN. Efter en kiss ligger jag inte skönt på något sätt alls. Magen gör ont och bebisen har disco. Lyckas somna för att vakna 01.30, på rygg, med världens andnöd och yrsel. Minns då att min barnmorska berättat att det är farligt att ligga på rygg med utsträckta ben. Bebis trycker på kroppspulsåder och lungor. Efter det kan jag inte somna och ligger och blir så jäkla frustrerad. Kollar på klockan som blivit 03.30, sedan sover jag en stund, ända till 03.55. Då vaknar jag med jordens halsbränna. Jag går upp och kissar igen och när jag lägger mig känns det som det brinner i halsen. Börjar gråta av utmattning vilket väcker M som snällt går upp och fixar Losec och isvatten. Jag får panik av att ligga och stirra i mörkret så vi tänder. M masserar mig en stund men somnar ganska snabbt. Bebisen snurrar runt i magen som för att göra mig påmind om varför jag har alla krämpor. När jag knaprar på min is känns det som hen ska gräva sig ut ur min snippa så jag får låta bli den där isen. Redan har hen ett övertag över sin mamma.

Gårdagsnatten var i princip likadan med jordens halsbränna trots att jag tog Losec innan jag lade mig, så ja nu har jag ångest för nästa natt... Nähä, nu har klockan hunnit bli 04.55, MÅSTE FÖRSÖKA SOVA!