Det var efter att ha skrivit gårdagens inlägg, läst det och efter att ha tittat mig i spegeln (hemsk hy, finnar...) som jag insåg hur jag stressar. Jag märker det knappt själv då jag är mitt uppe i det hela tiden... Däremot säger ju kroppen ifrån på flera sätt. Små blemmor i hela fejset, dåligt humör och för att inte tala om all sömn jag kräver. Går oftast och lägger mig innan 21 på kvällarna för att få tillräckligt med sömn innan klockan ringer strax innan 6. Jag skulle önska att jag var vaken längre på kvällarna för att ha tid att mysa med min man efter det att barnen somnat men jag kan inte hålla ögonen öppna :( Till kommande vecka har jag dock bokat senare träningspass, kanske det kan få mig att vara vaken lite längre:)?! Vi får se!
Fick en sån jäkla "sann" kommentar av Frida. Att när man tackar ja (ja, jag är en sådan där som har jäkligt svårt att säga nej...) till allt "onödigt" så tackar man samtidigt nej till familjen... Det tåls verkligen att tänka på!!
Utbränd vid 30?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar