Älskling-...

Känner mig nere, ovanligt va?
Känner mig så otillräcklig när jag är gravid. Jag orkar liksom inte som vanligt.
Jag är bara lat, sur och vresig hela tiden...Min andra hälft får sig en skopa flera gånger dagligen och egentligen är det allt annat än vad han ska ha. Han är så duktig, som idag...Han hämtade Ellioth på dagis och nu har han både städat, tvättat, lagat mat och sövt Ellioth. Vad ska han med mig till liksom? Som bara sitter och gnäller. Usch.
Jag är inte ens tacksam liksom. Eller jag är det men jag är jävligt dålig på att visa det.
Förlåt hun, jag älskar dig!

Ärligt talat blev jag lite besviken efter ultraljudet igår. Känns hemskt att skriva det men det är sanningen. Men när jag har funderat nu efteråt så är det ju enbart för att jag inte får köpa dem där jeansleggingsen eller den rosa Hello Kitty-pjamasen från H&M... Eller stjärnklänningen från Villervalla!...och idag är jag överlycklig över att det är en liten frisk kille som bor där inuti min mage! Och som jag längtar, tusen gånger mer nu än innan ultraljudet igår! Nu vill jag bara att det ska bli november och Ellioths lillebror får komma ut till oss! <3

Idag har lillkillen envisats med att ligga och trycka ut rumpan i sidan på magen på mig. Det bara spänner i skinnet och gör skitont. När jag buffat lite på honom har han buffat tillbaka mot mina revben och vänt rumpan åt andra hållet istället och tryckt där...Han är en riktig liten vilde. Ellioth rörde sig inte ens hälften så mycket som den här lille killen gör!

Nej, nu ska jag göra lite nytta här...
Imorgon är det en sväng till barnmorskan och arbete som gäller igen!
Natti!