Kärleken den kan...

Jag kom precis att tänka på den perioden då vi umgicks med Fanny, Jakob & Julius...
Jakob var alltid sådär "löjligt" skrytig över Julius, ni vet, han skulle alltid visa upp vad Julle kunde. Jag tyckte att det blev sådär pinsamt, lite för mycket!
I början var även Mange så, när Ellioth bara var ett litet knyte och inte direkt hade något han kunde prestera, och då tyckte jag att även han var sådär pinsamt löjlig!
Men nu, nu har jag kommit till den punkten så jag förstår var det var dem sysslade med för jag är precis likadan. Så fort någon är i närheten måste jag ju visa upp Ellioths talanger (eftersom det är jag som skapat denna underbara varelse och uppfostrat och lärt honom!)!!

Alldeles precis nyss var Ellioth nakenfis, och då råkade jag få syn på en liten snopp som pekade rakt ut och jag skyndade då att sätta Ellioth på toaletten varpå han självklart kissade...
Min första tanke var då att, detta måste jag skriva på bloggen och sen måste jag ringa och berätta för mormor & morfar osv...
Haha, ja ni...Man förstår inte förrän man själv får barn! Då lever man i en sån där "sväva-på-rosa-moln-värld" dagarna i ända och ja, tom jag, kan bli sådär löjligt skrytig :)

Nu behöver jag maaaaaaaaat,
so long!