Jag då?

När får man tid för sig själv när man har två barn?
Misstolka nu inte det här för jag älskar mina två små prinsar över allt annat och jag skulle inte byta dom mot all tid i världen, men man glömmer liksom bort sig själv helt.
Idag skulle vi ju fara iväg och busa lite med Hanna & Alicia och innan dess är det var det ju tusen saker som skulle göras...
Min morgon såg ut ungefär såhär:
Matade Elton, sov en liten stund, vaknade och fick ta hand om en nerkissad säng och en nerkissad Ellioth, gjorde välling till Ellioth, bytte blöja på Elton, gjorde en flaska välling till till Ellioth, gjorde ersättning till Elton och gav honom det, borstade Ellioths tänder, bäddade rent Eltons säng, bytte bajsblöja på Ellioth, bäddade rent vår säng, bytte bajsblöja på Elton, plockade ur diskmaskinen, plockade i diskmaskinen, diskade, sövde Elton, bäddade rent Ellioths säng, gjorde lunch till Ellioth, sövde Ellioth, plattade håret, plockade upp en vaken Elton, gjorde gröt och matade Elton, gjorde iordning en pulverdrink till mig, skakade iordning ersättning att ha med och skalade ett äpple (skar av mig fingertoppen), bytte blöja på Elton och klädde på honom, väckte Ellioth, bytte blöja på Ellioth och tog på honom andra kläder. Nu var vi alltså redo för avfärd, eller iaf grabbarna!...jag stod där halvnaken i ett gammalt linne, Manges kalsonger, osminkad, inte borstat tänderna och inte fått i mig en matbit (läs pulverdrink) för den stod fortfarande kvar på bordet!

När jag stod där, halvnaken, ja då ville jag bara därifrån. Bara får vara för mig själv, en liten, liten stund.
Men som sagt älskar jag mitt liv, jag älskar att vara mamma, det gör inget att jag inte hinner med mig själv. Som nu, Ellioth somnade för en kvart sen, Elton somnade precis i sin säng och nu toklängtar jag efter dom redan. Vill att det ska bli morgon så jag får höra deras kvitter!
Men som någon sa, det man inte kan få det ska man bara ha!
Nu när jag väl sitter här och har all tid i världen, nej då passar självklart inte det! Snart är grabbarna 18 bast och utflugna också, usch, hemska tanke!

Men imorgon har jag iaf en "komma-hemifrån-dag"...Ska ner på stan en sväng med Johanna och på kvällen ska de drickas vin och gå ut och dansa. Och gissa vad jag kommer göra hela dagen, och kvällen, jo självklart sakna mina barn! Och sakna alla "glömma-bort-sig-själv-dagar" :)
Knäpp som man är...