Jag har varken orken eller lusten till att blogga just nu känns det som.
Jag brukar sprudla av ideér om vad jag ska skriva,
men nu är det bara helt svart...
Borde det inte vara tvärtom nu när det är så fint väder och det finns tusen saker att hitta på?
Jag orkar iaf inte, jag orkar ingenting.
Dagen har jag spenderat på en filt i skuggan i Ljungsbro där jag beskådat min lilla nakenfis som skuttat omkring som världens lyckligaste!
Det var exakt såhär när jag var gravid med Ellioth också,
bortset från illamåendet som hade gått över för längesedan,
och denna gången har jag hittils sluppit halsbrännan...
Men orkeslösheten är där, och ångesten, depressionen...
Nästa onsdag ska jag iaf infinna mig på Storken och få träffa läkaren,
det ser jag fram emot!
Nu är vi precis hemkomna, hela familjen.
Jag och lilleman kommer direkt från Ljungsbro medans Mange kom från Kalmar där han spenderat hela dagen, i arbetssyfte.
Så nu ska jag stänga av här, hoppa in i duschen för att sedan krypa ner i min mans famn i sängen. Han är verkligen underbar, den bästa man kan ha, och det inser man nog mest i sådana här tider när man inte mår så värst bra. Då uppskattar man att man har honom mycket mer!
Dessutom fick ett telfonsamtal, jag fick häromdagen, mig att tänka efter ännu mer...Man ska uppskatta det man har, och jag har som sagt världens bästa!
Jag älskar dig Magnus!
Imorgon väntar sommarfest på dagis...(i regnet, skoj!)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar